MENY
Justerare/Tillbakadraget eller förlorat barn
· Ofta mellanbarnet; tenderar att titta utanför familjen för bekräftelse, är ofta den mest sociala men inte inom familjen
· Fungerar som en "svamp" för familjespänning
· Fungerar för att inte uppmärksamma sig själv - det osynliga barnet
· Mycket orolig när fokus riktas mot honom eller henne
· Anpassar sig till yttre verkligheten som en kameleont
· Blir osynlig, tyst, introverad, blyg; kan vara en ensling
· Kan titta på TV under familjens omvälvning; stänger ut den externa verkligheten
· Talar ofta i en monoton
· Gör att andra "försvinner"
· Finns konflikträdsla
· Har ibland svårt att fatta beslut - ofta en följare
· Absorberar själv i läsning, musik, tv, videospel, isolerade aktiviteter
· Ofta väldigt kreativ
· Har inre känslor av ensamhet och känner brist på betydelse
· Är ofta fristående känslomässigt; kan "överleva varje situation" utan uttryck för känsla
· En observatör som vet allt som pågår men aldrig kommenterar det; håller sig ur vägen
Det är viktigt att notera att överlevnadsroller räddar det känslomässiga livet för barnet som växer upp i en alkoholhaltig familj. Varje roll erbjuder styrkor såväl som begränsningar och svårigheter som kan orsaka problem senare i livet. En del av läkningsprocessen är att lära sig att känna igen styrkorna såväl som begränsningarna för överlevnadsanpassning och att bli medveten om vikten av att "stänga av volymen", inte nödvändigtvis stänga av musiken. I nästa kapitel undersöker vi styrkorna och begränsningarna för varje överlevnadsroll.
Ja jag kan känna igen mig mycket i det här. Ja var jag ett mellan barn? Jag är ju uppväxt i en konstig familj. Jag hade tre äldre halvbröder i från min mammas sida. Min pappa var en periodare, men mina bröder som var fem,nio och tolv år äldre. De hade andra pappor, han som var fem år äldre än mig var en gammal kåkfarare som också hade sjukdomen.
De två äldsta bröderna vars pappa had omkommit i en arbetsplats olycka. Hans grävmaskin körde igenom en is och han drunknade. Men det var långt innan jag äns hade blivit påtänkt. Det var i mitten ut av femtiotalet.
Sedan hade jag även tre yngre syskon på min pappas sida. Fast de hade jag inte så stor kontakt med, eftersom jag själv blev en alkoholist. När jag var 29 år så var jag med om svår misshandel, med nästan döden som utgång. Jag dog ett litet tag, med en hjärnskada som följd.
Jag känner igen mig i många ut av de här defekterna. Jag arbetar ju i flera olika program. Det här för mitt vuxna barns skull och i forska i stora boken för min alkoholism skull.
0